Det är ganska trevligt att ha en offentlig blogg i många avseenden. Förutom att den utgör ett nyttigt terapeutiskt syfte för mig så får man dessutom lite extra folk som vet vad man gör och som håller koll på ens liv. Häromdagen kom det återigen fram en trevlig tjej till mig ute som kände igen mig via bloggen och hon frågade mig bla hur det blir med Dubai-planerna och hon undrade även över varför det inte fungerar med killen jag är så kär i, vilket kändes lite märkligt att få som frågor från en person man tidigare aldrig träffat... hon hade verkligen full koll på mig och mitt liv. Lite skrämmande på ett vis. Roligt (med tanke på att jag ju inte precis ligger bland de mest lästa bloggarna på nätet), men samtidigt lite märkligt och det är ju inte förrän man får sådan respons som jag kanske förstår att mina personliga, privata tankar och händelser i livet faktiskt ligger här för allmän beskådan för tusentals människor-. En annan konversation jag minns är när journalisten Anders Rydell (som jag tyvärr träffar på väldigt sällan nuförtiden) en gång frågade om jag alltid var så där sur som man tydligen kunde utläsa i bloggen och han i sin tro hade fått för sig att jag allt som oftast har en ganska sur personlighet, mot alla utom honom. En intressant analys han hade gjort.
Naturligtvis förstår ju ni också att mitt liv är både bredare och djupare än det som jag delar med mig av här, men ibland slås det mig att wtf, ni känner mig ju kanske nästan bättre än vad jag själv gör i vissa avseenden, eller åtminstonde kanske ni tror er göra det. Jag vet nämligen själv hur snabb jag kan vara på att döma en person efter dess leverne och tankar via en personlig blogg, trots att man bara får ta del av en bråkdel av människans liv och jag slås då av tanken på att det även förmodligen finns några tusen människor i Sverige som har en egen bild av vem jag är och hur jag är som person, och ju fler läsare man får, desto fler olika misstolkningar ger man utrymme för. Det är en mycket intressant sak att fundera på, såhär emellanåt.
PS: Ett litet steg till att bli lite mer hemlig med mitt liv är att jag plockat bort ca 100 st vänner från min facebook-lista, sådana jag ändå knappt känner. Vem har 450 vänner anyway liksom?